söndag 29 april 2018

Piilois-släkten

I skölden en på stammen stående och till sinister språngande galt och på hjälmen ett sinistervänt galthuvud mellan två vesselhorn. Tinkturer okända.


Piilois-släktens vapen. Teckning av Anders Segersven.

Lasse Påvelsson, som kallas "ärlig, välbördig man" och som hade varit konungens småsven, erhöll i förläningsbrev av år 1586 Piilois säteri med hemman i Putta och Öija i Vemo socken. Hans hustrus förre man, fogden Kristoffer Blume, hade sedan 1570 under adlig rusttjänst innehaft Piilois. Hustrun hette Elsa.

Lasse var fogde i Norra Finland och kallades 1597 till Åbo slott på befallning av Klas Fleming. Samråd med adeln skulle hållas där då slottet intagits. Under stridigheterna och räfsten som följde tiderna därefter avhöll han sig från intrigerande ("fjärran från hemliga praktiker") och belönades 1599 med försvarelsebrev, utfärdat av ståthållaren Joakim Scheel. Han begav sig till kriget i Livland och stupade därstädes, uppenbarligen 1601.

Vapenbilden antyder sammanhörighet med Voltis- och Årlaks-släkten som alla förde galtar i skölden. De i sin tur har tydligen ärvt frälserätt av uradliga släkten Bitz, som dock förde en svart bock i guldfält. Ett indicium kan vara det faktum att Piilois säteri år 1607 gavs åt hövidsmannen Baltsar Bäck, som på mödernet härstammade av Voltissläkten.

Sigillavtryck för Lasse Påvelsson. Från Ramsays Frälsesläkter.

Vapenbilden som här återges avbildar galten sinistervänd, vilket är ovanligt ("fegvänd"). Voltissläkten och de andra för galten riktad åt dexter, vilket är normalriktingen inom heraldiken. Vapnet är känt från sigillavtryck tillhörigt Lasse Påvelsson och det är möjligt att sigillgravören riktat stampen åt "rätt" håll, varvid avtrycket naturligtvis blir spegelvänt. Sådant kan ske och har skett.

Under medeltiden var det kutym att vapnet fördes dextervänt för att då riddaren bar skölden på vänster arm och gick framåt, skulle även bilden röra sig framåt och inte med baken före, vilket kunde betraktas som löjeväckande.

Källa: Jully Ramsay: Frälsesläkter i Finland intill Stora Ofreden

Anders Segersven

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar